Sårbarheten kan döda

 

Flera händelser har inträffat i Sverige den senaste veckan som har påverkat infrastruktur och därmed människor och verksamheter utan att någon vad jag vet har dött på grund av händelserna. Jag väljer att inte räkna upp händelserna och att inte heller gå in i diskussionen om det finns några samband mellan dem. Från myndighetshåll görs bedömningen att det inte finns något sådant och jag lutar mig mot den till någon har bevisat motsatsen.

Händelserna är hur som helst konkreta belägg för att vårt samhälle är sårbart och att det ger upphov till mer eller mindre allvarliga följdverkningar. Det är nödvändigt att förhålla sig till sårbarheten och riskerna.

Vad som aldrig går att bortse från är att vi människor måste tillgång ha dricksvatten och mat för att överleva. Vi måste kunna hålla oss varma och vi måste ha möjlighet att sova. Behoven är främst fysiologiska. Vi behöver också ha tillgång till information. Det vi inte vet kan vi nämligen inte förhålla oss till. Finns inte förmågan att tillgodose dessa behov riskerar vi att dö.

Civilförsvarsförbundet arbetar därför enträget med att lyfta fram och belysa dessa behov. Gång efter annan. Det är ett av våra sätt att bry oss om medmänniskorna. Vi försöker också visa på möjligheter att hantera denna livsviktiga uppgift. Men det är staten och kommunerna som i sammanhanget har det yttersta ansvaret för medborgarnas liv och hälsa.