Ängelsberg ett år efter branden i Västmanland. Foto: Anders J Andersson Ängelsberg ett år efter branden i Västmanland. Foto: Anders J Andersson

MSB vill ha större kontroll över krishanteringen

MSB vill att regeringen ska ta ställning till om MSB ska få ett ”ett stärkt nationellt samordningsansvar” och mandat att ”prioritera statliga och internationella resurser” vid allvarliga olyckor och kriser, enligt en rapport som släpps i mars.

Bakgrunden är att Sveriges krishanteringsförmåga har sviktat. 2004 vid flodvågen i Thailand var både myndigheter och den politiska nivån handlingsförlamad. När branden rasade i Västmanland uppvisade krisberedskap och samordning stora brister. Helikoptrar fanns men inga piloter som var utbildade för vattenbombning. Förra året i samband med den stora folkvandringen från länder i krig, till framförallt Tyskland och Sverige, uppvisades åter problem i samhällsmaskineriet när antalet som sökte asyl mångdubblades. Båda händelserna skedde med kort varsel men naturligtvis med olika förutsättningar.

MSB har fått i uppdrag att bedöma om det finns ytterligare åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. I mars ska MSB avlämna rapporten ”Ansvarstagande, samverkan och handling”.

Ett problem som ska hanteras är olika indelning av samhällets resurser. Militärens regioner motsvarar inte polisens och länsstyrelserna är annorlunda indelande än den kommunala räddningsverksamheten. Allt ”detta kan försvåra en effektiv samverkan mellan aktörerna”, framgår det av rapporten. Enligt MSB finns det också principer som anses bindande utan att vara det men kan ha ”en hämmande effekt”, måste ”tydliggöras” enligt MSB.

MSB vill också att istället för betoning på ansvars-, närhets- och likhetsprincipen som utgångspunkt för samhällets krisberedskap ska ansvarstagande, samverkan och handling vara ”vägledande förhållningssätt”. Det innebär att aktörerna ibland måste fatta beslut på ofullständiga underlag men hellre det än handlingsförlamning.

MSB vill också att regeringen skapar ett centralt och tydligt regelverk. Dessutom vill man att regeringen inför ett särskilt ”operativ anslag” att användas av aktörerna vid kriser. I samband med flyktingkrisen skriver man att det gjordes ekonomiska överväganden innan handling. Vid en kris måste en aktör kunna agera. I dag får kommuner i vissa lägen statlig kompensation men inte myndigheter.

I samband med branden i Västmanland och det ökande antalet asylsökande gjorde frivilliga viktiga insatser. ”Vi skulle aldrig klarat oss utan FRG. Ni gör ett otroligt bra jobb!”, sa Lars-Göran Uddholm, räddningsledare vid skogsbranden i Västmanland. Under oktober och november 2015, den senaste sammanställningen, gjorde FRG 20 000 timmar i flyktingmottagandet. Frivilliga fyller onekligen en viktig funktion i händelser av kriser. Utbildning av allmänheten via 2:7 anslaget fyller också en funktion för att öka individens krismedvetande och utgöra en resurs i samband med kriser.

Källa till delar av texten är en ledarartikel i dagens Svenska Dagbladet undertecknad Jonas Gummesson.

Foto: Anders J Andersson. Skogsområdet utanför Ängelsberg ett år efter den stora branden i Västmanland.

Lämna en kommentar

Din e-post adress kommer inte att publiceras.

*