MSB talar i sina kontakter med frivilligföreträdare gärna om avnämarna. Synonymer till detta ord är t.ex. kund, mottagare och uppdragsgivare. I MSB:s ögon är det staten och möjligen också kommunerna som är avnämare. Så kan man förstås se på saken. Allt beror på vilken samhällssyn man har.

I Civilförsvarsförbundets ögon är det däremot civilbefolkningen som är avnämarna. Det är dem det offentliga är till för, inte tvärtom. Så resonerar vi inom Civilförsvarsförbundet, som kommit till insikt om att samhället är större än staten. Det är därför vi fokuserar på medborgarnas behov i vår verksamhet. Vi finns till för folket, inte tvärtom.

Här uppenbarar sig en grundläggande skiljelinje, som bör uppmärksammas.

I det verkliga livet är det alltid civilbefolkningen som – mer än någon annan – tar hand om sig själva och hjälper varandra när den drabbas av elände. Den ansvarsfulle inser snart, att myndigheternas insatser därför bör gå ut på att stödja civilbefolkningens förmåga till krishantering, inte att det offentliga själv tar hand om det hela. När krisen slår till vilar ansvaret vilar tungt på myndigheter som sätter sig själva i främsta rummet.