Jag har idag deltagit i en uppvaktning av regeringen, som företräddes av en politisk tjänsteman i Arbetsmarknadsdepartementet. Syftet var tvåfaldigt. 1. Att visa på den potential som det civila samhället har att underlätta för människor att komma ut i arbetslivet/samhällslivet genom att ta vara på var och ens förmåga, hur stor eller liten den än är. 2. Att visa på att det behövs en fortlöpande dialog mellan staten och det civila samhället i dessa frågor, där ”verkstadsarbetet” främst sker på lokal nivå via Arbetsförmedlingens kontorsnät och lokala föreningar. Kunskapen om det civila samhället måste spridas till fler. Det civila samhället – den ideella sektorn – är inte tillräckligt känd av tillräckliga många i rätt positioner och det begränsar hela samhällets möjligheter. Dessutom ses sektorn ofta som en sistahandsresurs, när den skulle kunna vara en förstahandslösning.

Delegationen fick tillfälle att föra fram sina goda exempel och peka på möjligheterna. Hinder finns det  ju alltid, men om vi skulle ta avstamp i dessa tror ingen av oss i delegationen att vi skulle nå framgång i våra strävanden. Om vi lyckades med detta återstår att se, men mötet kommer att följas upp.

Civilförsvarsförbundet är idag inte någon stor anordnare inom det arbetsmarknadspolitiska området. Men på flera håll runt om i landet har förbundet kommit i kontakt med människor vars förmåga vi tar vara på i vår samhällsnyttiga mission. Den absoluta målsättningen är att vi ska vara till nytta för varandra, den som söker en meningsfull sysselsättning och Civilförsvarsförbundet.
Även inom detta område är vi med andra ord med och gör skillnad.