Häromdagen hade jag möjligheten att lyssna till en ungersk kollega som berättade om frivilliginsatser i samband med Donaus översvämning i somras. Stora ytor påverkades av höga vattenflöden. Människor och egendom hotades.

Min ungerske kollega berättade med berättigad stolthet hur myndigheterna under senare år utvecklat ett samspel med relevanta frivilligorganisationer, liksom med medborgarna i form av spontanfrivilliga. Tillsammans lyckades man hantera vattnet så att ingen människa förolyckades eller skadades allvarligt. De frivilliga gjorde stor skillnad. Vår ”30-minutersmetod” tillämpades i praktiken och den fungerade. Den möjlighet som finns att beordra medborgare att hjälpa till behövde inte användas.

För mig var det som ljuv musik i mina öron att lyssna till kollegans berättelse, men ändå inte som en ungersk rapsodi. Det var ju en sammanhållen insats i vilken tillgängliga resurser togs tillvara på ett samordnat sätt.

(Anmärkning: En rapsodi är ett musikstycke i fri form.)