bild-sommarsaker-lang-4-bilder

Sommarsäker – för en säkrare sommar

 

Bada säkert

§ Bada alltid tillsammans med någon.
§ Simma längs med stranden.
§ Hoppa eller dyk inte i på okänt vatten.
§ Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet.
§ Simma inte under bryggor och hoppställningar.
§ Spring inte på bassängkant eller bryggor – du kan halka.
§ Ropa bara på hjälp om du är i nöd.
§ Använd inte uppblåsbara leksaker i öppet vatten.
§ Kolla upp var närmaste livboj finns
§ Lek inte med livräddningsmateriel.
§ Meddela alltid var någonstans du ska bada och när du tänker komma tillbaka.
§ Lär dig Hjärtlungräddning, lär dig rädda liv om olyckan skulle vara framme

 

Värmeslag och solsting

Det som kallas för värmeslag eller solsting uppstår när kroppens temperaturreglering inte
fungerar efter en längre tid i en varm miljö.

Symptom vid värmeslag och solsting

  • Krasslig (illamående och kräkningar kan förekomma)
  • Huvudvärk
  • Känner yrsel, förvirring och ”borta”
  • Synstörningar
  • Kissar mindre
  • Kisset har mörkare och gulare färg
  • Snabbare puls
  • Rödflammig, torr hud
  • Jag har 40 grader eller mer i kroppstemperatur (ändtermometer)

Är du i riskzonen? Kända riskgrupper som drabbas lättare av värmeslag och solsting:

  • Gravid
  • Överviktiga personer
  • Äldre personer
  • Spädbarn och små barn.
  • Om du har en hjärt-/lungsjukdom
  • Om du tar starka mediciner
  • Om du dricker alkohol mycket/ofta
  • Obetänksamma och kraftigt ansträngda idrottsutövare.

Vad skall du göra om du drabbas av värmeslag eller solsting?

Det viktigaste är att få ner kroppstemperaturen. Du kan göra detta genom att exempelvis täcka
kroppen med fuktiga handdukar, få kall luft via en fläkt och hålla dig till skuggan eller inomhus där
det är svalare. Du kan även kyla av dig i svalare vatten, men man bör inte använda vatten som är
kallare än 15 grader C, eftersom värmeförlusten då minskar, på grund av att blodkärlen i huden
drar ihop sig. Dessa metoder går även bra att använda på djur som har drabbats av överhettning,
då i synnerhet att vira om dem med svala fuktiga lakan och handdukar. För både djur och människor
gäller det att uppsöka sjukhus/veterinär om man drabbats av solsting och värmeslag för att säkerställa
så att man inte får några bestående men, rätt medicinering och att kroppen når rätt temperatur.

Hur kan du undvika värmeslag och solsting? 

Vatten vatten vatten. Det kan inte nog understrykas att man behöver få i sig minst 3-5 liter per dygn
eftersom kroppen svettas ut salter och vätska i rask takt. Man kan även äta något med mycket salt i
för att tillgodose sig saltbehovet. Att kyla ner kroppen är alltid bra, om man inte har tillgång till en sjö
eller strand så kan några minuters dusch i kallt vatten faktiskt vara riktigt bra för att undvika överhettning.
Inse dina egna begränsningar och lyssna på din kropp. Känns det för varmt i solen är det förmodligen
för varmt i solen och du bör därför söka upp skugga eller gå inomhus.

Var och hur löper du särskild risk för värmeslag?

•I områden med hög temperatur, hög luftfuktighet samt stark sol (till exempel tropikerna).

•Vid stark fysisk ansträngning (till exempel sport) – i synnerhet under betingelser som ovan.

•När man bränt sig kraftigt i solen – särskilt i varmt och fuktigt klimat.

•Vid vätske-/saltbrist i varma (framför allt tropiska) områden.

•Vid överdrivet alkoholintag under samma yttre förhållanden.

Hur kan du förebygga värmeslag och solsting?

Det är viktigt att långsamt och försiktigt vänja sig vid värme och luftfuktighet.
Denna anpassning till tropiska förhållanden tar oftast 1-2 veckor.

•Se till att få rikligt med salthaltig vätska (minst 3-5 liter/dygn – inte alkohol).

•Se till att få extra salttillskott (till exempel chips och/eller salttabletter).

•Välj lätta, luftiga och löst sittande kläder (lätta bomullstyger).

•Var försiktig med hård fysisk belastning

•Vistas i skugga eller i luftkonditionerade rum.

•Kyl ofta av dig i svalt vatten

 

Fästingbett

Risken att insjukna efter ett fästingbett är inte stor, bara 2-4 procent per bett.
Men de två sjukdomar som fästingar främst överför – borrelios och TBE – kan bli både plågsamma
och långvariga. Man kan förebygga TBE-smitta genom vaccination. Borrelios, som förorsakas av
bakterien borrelia, kan man inte förebygga med vaccin. Däremot kan man lindra symptomen med antibiotika.

Här är några tips för dig som rör dig i fästingrika områden:

  • Använd långärmade tröjor och skjortor, långbyxor och strumpor som du kan dra upp över byxbenen.
  • Klä dig i ljusa kläder, då syns fästningarna bättre.
  • Gör det till en vana att varje kväll leta fästingar på kroppen. Titta extra noga i knäveck, hårbotten,
    bakom öronen och i nacken.
  • Om en fästing bitit sig fast tar du enklast bort den med hjälp av en fästingpincett (säljs på apoteken).
    Placera pincetten runt fästingens mundelar – inte bakkroppen – så nära huden som möjligt och dra
    försiktigt ut den rakt ut – utan att vrida.
  • Smörj inte in fästingen med fett eller olja. Då kvävs den och spyr ut sitt maginnehåll i bettet varvid
    smittämnena följer med.
  • Ta bort fästingen så fort som möjligt, ju längre den sitter kvar, desto större är infektionsrisken.
  • Se till att du får bort hela fästingen, även sugsnablen.
  • Håll koll på bettområdet minst en månad. Om rodnad och inflammation uppstår, sök läkarhjälp.

Fästingplockare

Det finns traditionella fästingplockare i form av fjäderpincetter och öglor. En nyare, effektiv modell är
formad som en kofot. Den allra senaste modellen djupfryser fästingen. Man placerar plockarens
munstycke runt fästingen och trycker på en knapp så sprutas frysspray ut. Fästingen djupfryses och
kan därefter dras loss utan risk för att eventuellt smittspridande maginnehåll kommer ut.

 

Bi- och getingstick

Stick av bi eller geting ger oftast endast en lokal reaktion med brännande smärta, svullnad, rodnad
och klåda på stickstället. Men kommer biet eller getingen åt att sticka i munnen eller i svalget finns
det risk för kvävning.

Många får en allergisk reaktion på bi- och getingstick. Då kan man börja må illa, bli matt, svälla i
ansiktet och få svårt att andas.  Många samtidiga stick kan ge liknande reaktioner.

Gör så här om du blir stucken:

  • Ta bort gadden med en pincett. Eller skrapa bort gadden med nageln.
  • Reaktionen på stickstället kan du lindra genom att fukta huden och sedan gnida in en tablett med
    acetylsalicylsyra (exempelvis Magnecyl, Bamyl eller Treo) eller ibuprofen (Alindrin, Ibumetin, Ipren).
  • Tvätta sedan stickstället med tvål och vatten.
  • Lindra besvären genom att kyla med is. Du kan också stryka på lite kräm eller gel som innehåller
    lokalbedövande medel eller antihistamin.

Läkar- / sjukhusbesök nödvändigt:

  • Om bettet blir ömt, rött och svullet. Det tyder på en infektion.
  • Om du får feber.
  • Om du tidigare reagerat med överkänslighet vid bi- eller getingstick.
  • Om sticket finns i munnen, svalget eller ögat.
  • Om små barn eller äldre får många stick samtidigt.

Undvik att bli stucken:

  • Vifta inte om du hamnar in en bi- eller getingsvärm. Dra dig långsamt bort från svärmen.
  • Var uppmärksam när du äter utomhus. Insekter gillar sötsaker samt starka dofter och färger.
  • Ju mer du är påklädd, desto bättre skyddad är du. Långa ärmar, långbyxor, strumpor och skor.

Tips:

Om du får en allergisk reaktion i samband med ett bi- eller getingstick kan det vara bra att be
läkaren om medicin att ha till hands nästa gång du blir stucken.